photobykohler

Helkasst väder, men vad gör man int för det man älskar att göra? :D

Gick (vadade) ut och hämtade honom i hagen, och han kom faktist nästan ända fram till mejj, de sista extremt leriga metrarna fick jag vackert klafsa mejj fram själv :P

Idag var han på såntdär "hjälp-humör", alltså det mesta var läskigt och han svor på att sdet stod spöken lite överallt! Först var mamma läskig med sitt paraply, sen hade Rebecka, hans ägare, lagt ut en massa hinkar och bunkar vid uppbindningsplatsen, och dom var ju förstås oxå lite farliga ;O Och till råge på allt så höll Rebecka på att högtryckstvätta inne i stallet, ve och fasa!

När jag suttit upp slappnade han av lite, även om han gärna testade att bli rädd för vattenpölar, fåglar och för spöken för att se vad jag gjorde. Men han insåg ganska snabbt att jag int blev särskilt imponerad så han gav väl upp efter 10-15 minuter.

Satte int några större krav på honom denhär gången heller, mer än att han skulle gå fram för skänkeln ordentligt. Gjorde mycket volter och serpentiner, och i traven jobbade jag en del på en 8:a, mest för att känna skillnaden i varven. Jag har int kommit på honom i traven riktigt än, eftersom han gärna går över i pass när han kommer i obalans och int går på fram ordentligt, men det kommer väl så småningom :) Jag kände av bättre när han gick över i pass idag och kunde korrigera hyfsat snabbt iaf.

Kort sagt, nöjd med passet! Skrittade en kort bit längs grusvägen utanför gården som avslutning.

Söteponny :) Bild från provridningen.