photobykohler

Jag saknar dig ♥

Red ut tillsammans med Sabina och Lady.
Vi klättrade i skogen och hade det allmänt mysigt! Dock var Tristan ett klantarsel och såg sig inte för hälften av tiden så det kändes lite ostadigt emellanåt :P
Annars var han pigg och glad, inte minst när vi bestämde oss för en galopp på hemvägen. När han fattade vad det var frågan om hävde han sig iväg, och jag som satt barbacka med regnbrallor fick lite att göra med att både hålla tempot på hästen och sedan att inte glida omkring för mycket. När han försökte ta bettet och jag sa till på skarpen gjorde han ett perfekt galoppombyte, haha! Några 10-tal meter senare laddade han ordentligt och där kom ett bocksprång och skickade mig hängandes över hans hals med nävarna i hans man ropandes "WHOA WHOA!" Kunde dock inte annat än skratta, för han var ju bara busglad! Han är definitivt frisk iaf! :)

 

Lite mera dressyr!
Idag var han faktiskt riktigt arbetsvillig och var med på allt! Det blev lite samma lika som igår, med lydnad, tempoväxlingar och övergångar skritt och trav. 
Jag måste erkänna att jag måste berömma mig själv för min sits idag! Jag satt som en smäck och i balans och kände att jag kunde påverka Tristan på ett bra och lätt sätt. Han prövade tom att bära sig själv ett par gånger, kändes hur bra som helst! 
Iaf, kändes som att vi över lag fick en helbra känsla idag, så himla kul! :)

Tristebus fick ett litet paddockspass efter lunch.
Han har blivit lite lat medan han vilat, han ville gärna gå in till mitten av ridbanan och hänga i tygeln. Lite gnällig blev han när han fick korrigeringar, men han gav med sig efter ca 5 minuter. Det blev lite volter, halter, tempoväxlingar i skritt och lite trav. Han bestämde sig dock för att galoppera när det blev lite jobbigt att inte kunna hänga i handen.
Han var mycket mjukare och rörligare än vad jag hade trott, blev glatt överraskad. Det ska bli så kul att komma igång med honom igen, har saknat hans rygg så! :)

Kvällen blev det uteritt med ungdomseleverna. Jag tog Lady för jag tänkte att åh vad avslappnat och skönt! Men jag hade fel, väldigt fel! Hon var lugn och fin genom bostadsområdet, men såfort hon fick grus under hovarna ville hon springaaaa! Första traven blev tralopp på snedden, och sen skritt i 130km/h. När vi red nerför var hon lugn, förutom att hon inte ville stå still när vi väntade in de andra, då dansade hon runt lite och protesterade. Vi red upp i skogen på ett gammalt traktorspår, och då kändes det som hon slappnade av äntligen. Men när vi än en gång stannade för att vänta in de andra och hon inte fick gå blev hon ARG och jag kände hur hon tog sats med bakbenen under sig, och rätt vad det var gjorde hon en levad! Jag blev helt chockad! Vi klättrade lite i skogen över stock och sten, men rätt var det var så tog stigen slut, så vi fick rida tillbaka. Under tiden inne i skogen var hon hur lugn som helst, men när vi kom tillbaka ut på vägen vred hon upp energin igen. Nästa trav spenderades i sidled i någon konstig hopp-studs-variant på gångart, vet inte riktigt vad jag ska kalla det. Det kändes ändå skönt att man aldrig kände att man tappade kontrollen på henne fast hon var så pigg! Fick henne till slut att skritta rakt och framåt, men hon fortsatte göra små levader såfort jag bad henne stanna till och vänta. 
Sista biten innan jag (som vanligt) satt av kändes hon ändå lugn och avslappnad, hon fattade säkert att vi var påväg hem. 

Äntligen spenderad vi lite riktig tid tillsammans efter att han haft en rejäl förkylning som inte riktigt ville ge med sig.
Det blev en promenad, då jag inte ville rida med min onda rygg. Varmt men skitmysigt, även om mister T blivit lite ouppfostrad när vi inte umgåtts dessa veckorna. 
Vi började på lilla Klämman, och gick sen in på en liten stig. Vi fick dock vända, då vi kom fram till ett vattendrag där Tristan inte ville över. 
Vi gick in på en annan liten stig och såg oss omkring lite. Dock fick vi vända även här, då stigen blev för otydlig efter en stund. Påväg tillbaka insåg jag att jag måste gått fel nånstans, vi var mitt inne i skogen, och jag kände inte igen mig alls. Hurra, vilse! Irrade omkring lite innan jag kom på att jag kunde använda telefonen för att försöka hitta rätt, och ta-daa, så var vi på rätt spår! 
Vi fortsatte på Klämman, och joggade korta sträckor, vilket Trissen tyckte var helt okej. Vi stannade ett par gånger och vilade och bara var, innan vi började bege oss hem på riktigt. 

Idag mådde jag verkligen piss när jag kom till jobbet, så jag bestämde för att idag skulle vi ut i skogen! 
Åh vad jag behövde det! En riktig bara lunka på, Bengan fick bestämma tempot i alla gångarter, jag satt med långa tyglar och vi bara var. Ett par gånger stannade vi och bara stod och lyssnade och tittade på det som var omkring oss. Det var verkligen som att hon fattade, BästeBeng ♥

Idag blev det tömkörning. Började med att gå en sväng runt gården, och krävde att hon skulle gå på framåt och inte sega! Hon kändes lite osäker när hon gick först "utan stöd", men det gick över.
Väl i paddocken tappade hon väldigt mycket bjudning och jag fick fundera ut ny plan. Bestämde mig för att bara köra på rakt spår efter en stund, och fokusera på att få långt steg på henne. Hon var jättefin stundtals och jobbade fint, men när det blev för jobbigt slog hon över i galopp istället... Hurra sa jag som fick kuta som en dåre för att få en bra snäll avsaktning :P 

Mot slutet fick hon springa lös tillsammans med Lady, som Sabina var och jobbade med samtidigt. Det var typ hur kul som helst!!!! Hahaha så söt är hon Bengan, tog i från tårna och busade runt ^^ 
Avslutningsvis gick vi några varv med hästarna lösa berdvid oss, och Cenge var sjukligt följsam, trodde hon skulle vilja gå mer efter Lady, men hon höll sig lydigt hos mig! :)

Det blev ett kort litet pass för att återstifta bekantskap. 
Vi skrittade fram runt gården, och sen höll vi till i paddocken och gjorde lite lätta lydnadsövningar. Det blev mest skritt, lite trav och vi provade galopp. 
Han var som jag minns honom, kändes skönt och välbekant. Han var väldigt ambitiös, såpass att man nästan fick tona ner honom lite, men ändå inte hetsig, utan fin och lydig. Satte inga högre krav på honom, utan ville han skulle gå dit jag bad och hålla tempot jag satte. 

Dressyr i paddocken idag igen. 
Barbacka kändes som det mest bekväma (och varma, vart skitfrusen hela dagen!) så det fick det bli.
Hon kändes stel, särskilt i början, hon hade antagligen lite träningsvärk. Men ju längre jag red dessto mer släppte det. 
Vi fokuserade på volter och böjda spår, och iaf försöka få henne att länga på steget. Min träningsvärk håller fortfarande i sig, så det fick bli en del micropauser idag med, vilket inte verkade Bengan emot heller. Innan vi båda var ordentligt varma hade jag lite problem med balansen, jag liksom flöt ut åt höger, men det ordnade sig eftersom. När Beng väl var varm och igång var hon heeelt underbar! Hon tog i och försökte och jobbade, även om det var jobbigt för henne emellanåt. Jag fick en chock när hon genom ett hörn helt plötsligt höjde upp sig nåt enormt och tog i för kung och fosterland, haha jag blev helt nollställd! Härliga häst!! Jag red en övning på stora C-volten och stora Mittvolten, trav värvat med galopp. Jag satte stora krav på mig själv att inte slarva med utridningen från volten, något som jag gjort till en ful ovana.
Mot slutet av passet kändes Bengan sjukt ridbar och vi var verkligen samspelta. Det blev ordentligt med stretch när vi kom in och lite extra kel :)

Barbacka på ridbanan.
Jag hade helt otrolig träningsvärk från dagen innan, så jag kan inte påstå att min insats var så hysteriskt stor, men Bengan kändes så mycket positivare och mer arbetsvillig än förra veckan! Trots att hon var stel (hon har så ont av det kalla regniga vädret som varit) så kändes det att hon försökte. 
Vi koncentrerade oss mest på tempoväxlingar och volter samt lydnad. Det fick bli ett kort men intensivt pass med många micropauser eftersom jag inte hade så mycket uthållighet i musklerna... :P 
Men iaf, detta passet vägde upp nästan hela förra veckan, då vi inte fick nån riktigt bra känsla något pass. 

Idag har jag varit ute hos Markström och kört Jonas en sväng. Vi vart ute en lite längre runda, och turades om att köra ca halva vägen var. Tömmarna blir så tunga efter ett tag när man inte har vanan inne, särskilt som jag är mest van vid tygtömmar, och Jonas är i läder. 
Jätteskönt att komma ut och mysa och prata med en go vän! Jonas tyckte oxå det var lajbans, han ville nog helst ha travat i dunderfart hela vägen. ^^

På kvällen hade jag uteritt med en elev. 
Hon på Csengan och jag testade Diana ute för första gången. Så glad och nöjd hon var när hon fick gå först, riktigt söt var hon! Enda problemet vi hade var vattenpölarna som fanns lite här och var. Dom skulle man INTE gå nära och absolut inte kliva i! 
Vi tog det ganska lugnt med mest skritt och trav och en liten sträcka galopp. Inte kan man tro att Diddi bara är 9 år, hon är så trygg i sig själv och lugn och så tålmodig. Och så glad! Vilken härlig liten häst! :) 

Idag provade vi på att hoppa lite jag och Lady. 
Vi började med att värma upp i skritt och trav och bara koncentrerade oss på att vara lugna och avslappnade och inte stressa. Jag hade ställt ut ett hinder (kryss) med en liten bom framför. Vi kom över det i trav en gång åt varje håll, sen la jag in lite galopp innan hon kändes varm. 
Vi försökte oss på att komma i galopp från båda hållen, men hon är svag i höger sida och det blev lite dumt för henne, så vi gjorde det lätt för oss och kom bara i det starkare varvet. Efter varje språng tog vi oss ner till skritt, la en 10m volt, och sedan en halt. Vi tog sammanlagt 7 språng, krysset låg på 50-60. De två sista sprången blev på räcke på 70 cm. 
Hon känns riktigt säker att hoppa, även om hon taggar till blir hon aldrig stark eller dragig, det enda hon kan göra är att stressa iväg i landningen. Men det känns mera som det är i brist på styrka, inte att hon bara vill iväg, hon saktar lydigt ner när man ber henne. 

Över lag kändes hela passet tryggt och lugnt, det gav mig självförtroende, särskilt med tanke på att hoppning inte är min grej. 

Red med en ridgrupp i paddocken då Lady verkligen behövde gå men den tilltänkta eleven inte kom.

Hon är så kul att rida, hon vill att man ber henne om något hela tiden! Hur arbetsvillig som helst, trots att hon är lite svag i kroppen fortfarande, men hon försöker verkligen! 
Vi gjorde lite enkla övningar med lydnad. Jag la in lite volter, eftersom hon har lite högre tempo och större steglängd än de andra. Lite jobb i alla gångarter, hon blev lite småstressad efter första galoppen, men lugnade sig hyfsat efter en stund. Red ca 40min, sen kändes det lagom och vi tog en skrittrunda kring gården som avslutning. 

Två dressyrpass idag,första på Bengan.

Hon kändes pigg och arbetsvillig redan från början! Hade ställt ut några konor som vägvisare för lite skänkelvikningar. Värmde upp mest i trav med mycket fokus på att hon skulle röra sig mycket framåt och länga på steget. Började sen med lite lätta skänkelvikningar i skritt med några steg åt gången, sen rak. La in lite volter i hörnen. Sen började jag med längre skänkelvikningar i skritt,och travövergångar på motsatt långsida. Här förstörde jag mycket av passet, jag kunde inte hitta min tyngdpunkt alls, det kändes som att jag mest flöt omkring i sadeln. Det blev bättre när jag började med skänkelvik i trav med galopp motsatt långsida, men det kändes ändå lite ostadigt. Bengan hade svårt att få med sig bakdelen sidvärts i trav, men hon kändes ändå positiv hela passet!
Efteråt blev det stretch och en rejäl avborstning! 

Senare var det Dianas tur. Vi känner inte varann än, så det var mycket "känna efter-ridning" från min sida. Jag kände mig överlag stadigare i sadeln, dock kändes Diddi jätteliten, haha! Jag körde lite samma upplägg i uppvärmningen som med Csenge, eftersom fröken D hemskt gärna lägger sig mycket på bogarna. Det blev lite skänkelvikningar även med henne, en hel del övergångar, lydnad och fokus på att försöka få henne "uppåt-framåt" istället för "neråt-handbroms". Efter ett tag började det faktiskt funka rätt bra, men det märktes att hon tyckte det var jobbigt, hon blev väldigt snabbt trött,och jag bestämde att avsluta när det gick som bäst!  
Det blev stretching även för henne, hon blev väldigt avslappnad efteråt.

Äntligen lite friskare och kunde åka till jobbet!

Tristan är lite snorig och förkyld han med, så det blev lite lugn tömkörning i skritt ca 20 minuter. Har var väldigt okoncentrerad till en början och fick ett par tillsägelser, men efter det skärpte han sig och det gick bra mycket bättre. Mycket halter och lite tempoväxlingar, 

På eftermiddagen red jag ut en längre tur med en bekant som beställt lite privatridning. Andra gången jag satt på Lady, men så trygg är den hästen, kändes aldrig som några problem! Skogen var härligt sval jämfört med den tryckande värmen i paddocken. Vi red i alla gångarter, hästarna fick sträcka ut och de verkade tycka det var gott att komma ut och bara vara i skogen ett tag.